Många skriver självbiografier för att kanske göra sig själva
odödliga och ihågkomna för att de anser sig vara värda det. Historiken Tony
Judt (1948.2010) skrev sin självbiografi på grund av sitt behov av terapi. Han vet att livet
är slut när han får diagnosen ALS. Hans kropp förminskas och han förlorar
förmågan att kommunicera.
Men hans hjärna förblir kristallklar. Som terapi
rekapitulerar han sitt liv. Han minns möten, människor och händelser som
fragment ur sitt liv. Han dikterar på morgonen sina nedslag i minnet och
resultatet har blivit en fascinerande bok som saknar sentimentalitet och är läsvärd med
intensitet.
Genom små essäer kopplas det privata och personliga in i
storpolitiken. Hans bakgrund som historiker gör att han har förmågan att sätta
in detaljer och hågkomster ur sitt eget liv i ett större sammanhang.
Minneshärbärget är en helt igenom ärlig berättelse som
kännetecknas av en sympatisk självdistans som gör boken till lysande samtidshistoria
och en insiktsfull berättelse om den lilla världen i den stora.
Läs den! Själv går jag vidare med hans berättelse om
socialdemokratins väg under 90 och 2000 talet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar