Ett antal diakoner inom Svenska Kyrkan startar ett upprop mot den behandling som alltfler människor får utstå i det borgerliga Sverige. Detta sätter igång Borås Tidnings ledarskribent och ett antal andra borgerliga ledarskribenter.
Ledarskribenten i Borås Tidning tycker visserligen att kyrkan ska stå upp för de människor som far illa i dagens samhälle men att å andra sidan ska inte kyrkan ta ställning i en partipolitisk fråga. Jag tolkar det som att diakoner ska engagera sig i att värna om de hemlösa utan att gå till roten med vad som åstadkommer hemlöshet.
Borås Tidning uppger också att Ulf Kristersson (M) som är socialförsäkringsminister och ansvarig för socialförsäkringen kommer att, till och med har, ändra misstagen i socialförsäkringssystemet. Det är fel. Han försvarar systemet och vill egentligen enbart göra justeringar av ytan på systemet.
Jag tror att BT missar poängen med att kyrkans upprop synliggör att sjukförsäkringssystemet slår ut stora grupper av människor och gör dem fattiga. Diakonerna i kyrkan ser att samhället gör människor fattiga. De reagerar som alla inkännande människor gör och tycker att de måste synliggöra problemet. Det engagemanget misstänkliggör BT genom att likställa deras kristna engagemang med partipolitik.
Men är man en moderat tidning måste man naturligtvis försvara en ”sjuk” sak om den är sprungen från en moderatledd regering. Allt annat vore tjänstefel. Det är lite som den moderata frågan som ofta ställs om att ” vi måste vara hårda och några ägg måste knäckas för att göra en omelett. Vilken politik leder till att fler kommer i arbete och egen försörjning. Bidragslinjen eller arbetslinjen?”
Precis som att Socialdemokraterna skulle vara ett bidragsparti och inte vara för en s.k. arbetslinje. Vi, om något parti, har under ett sekel varit för arbetslinjen men vi har också varit för att sjukförsäkringssystemet skall vara just det. Ett försäkringssystem som ger människor en möjlighet att klara sig även om olyckan med sjukdom är framme. Det är skillnaden mellan oss och den borgerliga regeringen. Även om Moderaterna kallar sig inkännande så är deras politik minst av allt det.
Det är bristen på synen av ett samhälle ska hålla ihop och att alla ska må bra i detta vårt gemensamma som gör att en moderat, istället för att beskriva avigsidorna med sjukförsäkringen, beskriver systemskiftet med termer som att ”samhället inte ska döma den som saknar full arbetsförmåga till evigt utanförskap i förtidspension” när det handlar om att döma människor till evigt utanförskap i Fas 3.
Ledarskribenten i Borås Tidning tycker visserligen att kyrkan ska stå upp för de människor som far illa i dagens samhälle men att å andra sidan ska inte kyrkan ta ställning i en partipolitisk fråga. Jag tolkar det som att diakoner ska engagera sig i att värna om de hemlösa utan att gå till roten med vad som åstadkommer hemlöshet.
Borås Tidning uppger också att Ulf Kristersson (M) som är socialförsäkringsminister och ansvarig för socialförsäkringen kommer att, till och med har, ändra misstagen i socialförsäkringssystemet. Det är fel. Han försvarar systemet och vill egentligen enbart göra justeringar av ytan på systemet.
Jag tror att BT missar poängen med att kyrkans upprop synliggör att sjukförsäkringssystemet slår ut stora grupper av människor och gör dem fattiga. Diakonerna i kyrkan ser att samhället gör människor fattiga. De reagerar som alla inkännande människor gör och tycker att de måste synliggöra problemet. Det engagemanget misstänkliggör BT genom att likställa deras kristna engagemang med partipolitik.
Men är man en moderat tidning måste man naturligtvis försvara en ”sjuk” sak om den är sprungen från en moderatledd regering. Allt annat vore tjänstefel. Det är lite som den moderata frågan som ofta ställs om att ” vi måste vara hårda och några ägg måste knäckas för att göra en omelett. Vilken politik leder till att fler kommer i arbete och egen försörjning. Bidragslinjen eller arbetslinjen?”
Precis som att Socialdemokraterna skulle vara ett bidragsparti och inte vara för en s.k. arbetslinje. Vi, om något parti, har under ett sekel varit för arbetslinjen men vi har också varit för att sjukförsäkringssystemet skall vara just det. Ett försäkringssystem som ger människor en möjlighet att klara sig även om olyckan med sjukdom är framme. Det är skillnaden mellan oss och den borgerliga regeringen. Även om Moderaterna kallar sig inkännande så är deras politik minst av allt det.
Det är bristen på synen av ett samhälle ska hålla ihop och att alla ska må bra i detta vårt gemensamma som gör att en moderat, istället för att beskriva avigsidorna med sjukförsäkringen, beskriver systemskiftet med termer som att ”samhället inte ska döma den som saknar full arbetsförmåga till evigt utanförskap i förtidspension” när det handlar om att döma människor till evigt utanförskap i Fas 3.
Och allvarligt talat har verkligen den moderata arbetslinjen, som innebär att människor ska bli så hungriga att de tar ett jobb – vilket som helst - skapat jobb. Visa mig statistik på det om BT:s ledarskribent kan.
Kyrkan som helhet har ännu inte tagit ställning i frågan om sjukförsäkringssystemet. Det har däremot ett antal diakoner som har sett resultatet av regeringens politik. Eventuellt kommer Sveriges kristna råd skrämmas av den massiva kampanjen från borgerlig press och från regeringen och därmed inte ta problemet med utslagning på allvar.
Det finns all anledning att reflektera över vad tystnad kan innebära. Exemplen i världshistorien på vad tystnad har åstadkommit är otaliga.
Läs gärna ett hjärta rött, Nemokrati eller till och med en centerpartist.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar