tisdag 26 januari 2010

Är Reinfeldt & Co panikslagna?

Efter dagens debattartikel i DN känns det som att Reinfeldt & Co är panikslagna.

De anklagar i debattartikeln oss för att glömma bort dem som är yngre än 58 år som saknar arbetsförmåga och att vissa av inom den gruppen skulle få lägre ersättning med vårt förslag.

-”Det är en vantolkning av den rödgröna överenskommelsen. Vårt förslag innebär självklart inte att människor som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga under 58 år kommer att få sänkt ersättning” säger Veronica Palm, vår talesperson i frågan.

Själv tycker jag att vi ska plocka bort den där absoluta gränsen på 58 år . Det blir mycket enklare och tar bort ett av argumenten som Reinfeldt har.

Jag anser att allt skall göras och stödjas till ett arbete men om det inte går då kan det i sista hand bli fråga om en tidigare pension oavsett ålder.

Trots att 50 000 människor som nu utförsäkras till en osäker framtid frågar vad som skall hända med dem svarar inte Fredrik Reinfeldt och Christina Husmark Persson dem.

De två förövarna ägnar istället tid med att vantolka vårt förslag i syfte att skrämma sjuka.

Fritt ur hjärtat, Veronica Palm och Ett hjärta rött är några av många som skriver med empati om alla dem som har råkat illa ut pga den förda politiken.

lördag 23 januari 2010

Systrarna McGarrigle har blivit en färre.


Den musikaliska klanen McGarrigle-Wainwright har blivit en förgrundsgestalt mindre. Sångerskan och låtskrivaren Kate McGarrigle har avlidit i Montreal, Kanada, 63 år gammal, efter flera års kamp mot cancer.

Jag blev, efter att jag inköpt deras debutalbum 1975, en stor beundrare av de två systrarna och deras musik. Albumet heter just Anne & Kate McGarrigle.
Systrarna McGarrigles mest kända låt i Sverige var sannolikt Complainte Pour S:te Catherine från det första albumet. Ett par år senare gjorde Marie Bergman en svensk version av låten.
Talk To Me Of Mendocino är en annan låt, visserligen inte skriven av systrarna, men så gudomligt vacker.

Dryg och självgod pellejöns = Stureplancentern

Tack för tipset, Fredrich Legnemark.




Jonas Pettersson som kandiderar till Riksdagen för Centerpartiet.


Jag skulle ha betraktat detta som en parodi om jag inte visste att det är på riktigt. Den här grabben är dryg och självgod och han visar tydligt att han lever i en helt annan värld än det stora flertalet av oss andra. Han är en av dem som använder uttrycken produktiv, att arbetsmarknaden ska var flexibel och att därför måste LAS moderniseras. Eftersom han provokativt anser att facket är protektionister eftersom de anser att svenskt kollektivavtal ska gälla i Sverige så är Jonas Pettersson helt klart även emot kollektivavtal. Det här skämtet platsar enligt min mening bra i Stureplanscentern. Jonas Pettersson är en oförskämd person som åker runt på olika byggen och filmar byggarbetare på deras fikarast och påstår sedan att de inte jobbar. Det beteendet är oförskämt och barnsligt. Det är personer som han som är spiken i kistan för Centerpartiet och för mig är de en del av förklaringen till Centerpartiets låga opinionssiffror.

Men vad säger de centerpartister som varit medlemmar i mer än en mandatperiod. De medlemmar som inte alltid har haft de nya åsikterna som Centern nu framför. Stureplanscentern är Kärnkraftskramarna, kollektivavtalsmotståndarna och de har aversion mot allt som heter rättigheter för arbetstagare. Delar kommunfullmäktiges Centerpartister Stureplancenterns värderingar. Varför berättar inte Mats Brandt, Kerstin Hermansson och övriga Centerpartisterna om detta är deras politik.

Jag tror att Boråsaren skulle vara intresserad av att få veta.

fredag 22 januari 2010

Moderaterna fuskredovisar.

DN-debatt skriver idag Fredrik Reinfeldt och hans vapendragare Boråsaren Per Schlingman en artikel som är fylld av snömos. Det är en artikel fyllt med ingenting.

Är det på fuskredovisning av sin politik som strategin att vinna valet är uppbyggd på är jag inte orolig.
Titeln är att ”höjda löner behövs om vi ska klara välfärden” men den innehåller enbart gammalt snömos som att mer av jobbskatteavdrag och mer av privatisering kommer att ge mer i plånboken. Dvs. de lovar mer av orättvisor som ställer grupp mot grupp. De uppmanar offentlig arbetsgivare att lyssna mer på personalen underförstått att det gör privata arbetsgivare. Det finns säker de som lyssnar men det finns alltför många privata som inte lyssnar. De har konsekvent minskat fackets inflytande på arbetsmarknaden och därmed har arbetsgivaren fått fördelar. Trots det uppmanar M nu facken att kämpa för lönerna inom den svenska modellens ram.

I artikeln hävdar de vidare att barngrupper inom förskolan ska ha en personaltäthet som är så stor att alla barn ses. Vad är det för snömos, hur stor är personaltätheten så att alla barn syns. De svarar de inte på.

Överhuvudtaget finns inga svar i artikeln. De talar inte heller för resten av allianspartierna utan enbart för Moderaterna. Vi kommer inför valet att se ett antal sådana här utspel från respektive parti. Igår var det Centerpartiet som ville privatisera Arbetsförmedlingen samt Moderaterna som helt plötsligt ville kvotera in kvinnor i bolagsstyrelser.

Visar detta på regeringsduglighet?

S-buzz, Alliansfritt Sverige och Kent Persson(M) är några bloggare av många som har åsikter om arbetslöshetsalliansen.

onsdag 20 januari 2010

Den mest veliga regeringen.


Nytt meddelande från den mest veliga regeringen. Den här gången kanske främst visualiserat med hjälp av folkpartisten Jan Björklund.


Häromveckan kom besked att ersättningen till friskolorna skulle förändras med hänsyn till att kommunala skolor har fått minskade ersättningar. Detta blev ofördelaktigt för just friskolorna så därför mobiliserades lobbygrupper av friskolekramare för att påverka regeringen.
Häpna, de lyckades! Regeringen med folkpartisten Björklund i spetsen lyssnade och drog därefter tillbaka förslaget för ytterligare utredning istället.

Så var det med folkpartistisk rättvisa.


Jag undrar vad "den där folkpartistiska bloggaren", som finns på den här portalen, tycker om sin partiledares agerande.


Signaturen yttrandefrihet och Röda Berget har också upprörts över en regering som inte står för vad de gör.

tisdag 19 januari 2010

You belong to me.

Bob Dylan har gjort en fantastisk cover på den gamla låten "you belong to me". Originalet spelades in med Sue Thompson i början av 1950-talet. Den här versionen med Bob fanns med på soundtracket till "Natural born killer".


Jag är förbannad över att Vp inte inser sitt ansvar i samarbetet.


Talibanerna har inte stöd av sin egen befolkning, de står inte för något hoppfullt, inte för någon utveckling eller ljus framtid för alla krigströtta afghaner. Talibanerna för med sig ett land med könsapartheid, likt Saudiarabien, och en svindlande resa tillbaka till en annan tid. För detta är talibanerna beredda att kriga intill sista man. Så skriver Arena i sitt senaste nyhetsbrev.
Jag kan inte se att Talibanerna har något folkligt stöd. Jag vill solidaritet med det Afghanistanska folket, jag vill stödja dem i deras arbete att bygga upp sitt land. Till det behövs styrkor att skydda befolkningen samt biståndsarbetarna. Detta vill inte Vänsterpartiet. Det har jag respekt för men i ett samarbete måste man kunna ta och ge. Kan det vara så förbannat svårt att kompromissa om detta i en uppgörelse. Varför var Vp tvungna att slänga in grus i samarbetet. Hade det varit så svårt att gå med på en utvärdering 2011, hade det kostat Vp så förbannat mycket.

Sex av riksdagens sju partier har nyligen ställt sig bakom den svenska insatsen i Afghanistan, sa Mona Sahlin. Den majoriteten lär bestå även efter ett regeringsskifte. Även om Vp vägrar att anpassa sig så ligger politiken därmed fast.
Vi får väl göra som Allianspartierna gjorde då de inte kom överens med Kd. Det är ingen katastrof för oss om ett litet parti skiljer ut sig i en enskild fråga. Alliansen misslyckades med att komma överens om en proposition om könsneutrala äktenskap. Riksdagen tog över, KD röstade emot och så var den saken över. Om det skulle bli aktuellt kan en möjlig ny regering genomföra något liknande i Afghanistanfrågan.
Men jag är förbannad över att Vp inte inser sitt ansvar i samarbetet.

torsdag 14 januari 2010

Folkpartist, ett sätt att vara?

Visst är det märkligt att en ledande Folkpartist i Borås som dessutom leder integrationsgruppen i Borås enbart tar upp två saker som politik på sin blogg:

- Att hennes hus syns på Eniro.
- Att en försäljare av det socialdemokratiska A-lotteriet har haft oförskämdheten att ringa till henne.

Där känner hon sig dubbelkränkt men har ingen åsikt om annat.

Som politiker nämner hon inte att hennes kamrater låter bli att lägga fram ett lagförslag om skuldsanering. En lag som verkligen behövs efter hennes kamraters försämringar för verklighetens folk. Vad det gäller sjuk- och arbetslöshetsförsäkring – inte ett ord. Hon kritiserar inte att hennes kamrater har krånglat till tillvaron för verklighetens folk med sex skattetabeller istället för en enda. Med mer, mera och ytterligare mera.

tisdag 12 januari 2010

Favoritlåt 1967

Jag har LP:n "flowers" med Rolling Stones hemma. Den är utgiven för den amerikanska marknaden och kom ut 1967. Det var ett år då Stones var ganska improduktiva eftersom de hade en massa annat att göra. Droger mm. Vinylen är en samling av en hel del singlar men blev en stor succe. På plattan finns låten "sittin on a fence" som var något av en favoritlåt för mig bland många andra det året.

måndag 11 januari 2010

Känn dig blåst-på nytt!

Regeringen Reinfeldt ville tydligare koppla skaderisken till kostnaden med att färdas i trafiken. En skatt på trafikförsäkringen skulle innebära att de som har ett mer riskfyllt beteende får bära en större del av olyckskostnaderna. Redan Under försommaren 2007 beslutade Riksdagen att införa en skatt på 32 % på trafikförsäkringen fr.o.m. 1 juli 2007.
Lagrådsremissen beskrev att genom skatten kommer fordonsägarna att bära statens kostnader för bl.a. sjukpenning och sjukersättning för de befintliga trafikskadorna. Skatten är utformad för att styra mot ökad trafiksäkerhet. Den föreslagna skatten är en del i finansieringen av de
omfattande skattelättnader som föreslagits i budgetpropositionen för 2007 och som har till syfte att varaktigt öka sysselsättningen i landet.

Efter det att dessa ändringar hade genomförts och kostnaderna för landets motorägare hade ökat betydligt kom Reinfeldt på att det borde göras en utredning om reformens syfte var genomförbart. Nämligen att lägga över kostnader för sjukpenning och sjukersättning på trafikförsäkring istället för sjukförsäkringen. Idag kom äntligen, 2,5 år efteråt, utredningens slutbetänkande.

Reformen kommer inte att genomföras. Jag tror dock inte att några pengar kommer att betalas tillbaka till bil och mc förare.
Skatten kom alltså att gå till skattesänkningar för dem som har jobb och inte till det som regeringen ursprungligen hade angett som syfte.

Känn dig blåst på nytt, medborgare!

lördag 9 januari 2010

En av musikhistoriens största tabbar.

När Decca Recording avböjde skivkontrakt med The Beatles 1962 gjorde de det med argumentet:

" We don´t like their sound, and guitarmusic is on the way out".

P.S I Love You är just från året 1962.

fredag 8 januari 2010

Plattityder och floskler.

Nu har alla tre Moderata ledare (Fredrik Reinfeldt, Anders Borg och Per Schlingman) skrivit om framtiden. Det de skriver är en lång radda av staplade plattityder och floskler. Är detta deras argumentation i valet så är det tacksamt.

Östrans ledare beskriver detta helt underbart.



Andra som skriver är Jan Andersson och Peter Andersson bland annat.

Sedan kan man ju verkligen fundera på om ryktet kring en socialdemokratisk strategi med delat ledarskap där Margot ska vara statsminister är sanning eller om det är ett falsarium planterat av våra motståndarna.

Sjölander skriver alltid intressant.

Det blir icke godkänt för Sveriges EU-ordförandeskap.

Det har varit väldigt mycket av jubel efter Reinfeldts stund i världspolitiken. Framförallt borgerlig media och borgare i allmänhet har jublat. Trots det kan jag konstatera att det är få, om något, område som Sverige verkligen flyttat EU:s positioner framåt. Trots att Sverige tog över ordförandeskapet efter det mycket svaga Tjeckiska. Det svenska ordförandeskapet har varit en höst där det mesta inom sakpolitiken har stått stilla och Reinfeldt mestadels har ägnat tid åt formaliafrågor.

På miljöområdet, förutom klimat, har inte mycket hänt. Regeringen dröjde för länge med att utveckla EU:s hållbarhetsstrategi. Centerns initiativ om eko-effektivitet blev bara tomma ord – bara semantik. Vilket är borgarnas främsta gren.

Bristen på egna initiativ har varit en genomgående svaghet under detta EU-ordförandeskap. Regeringen samt en rad av Europas regeringschefer lotsar Lissabonfördraget i hamn, genom att förhandla med den tjeckiske presidenten Vaclav Klaus som till sist skriver under Lissabonfördraget vilket har framställts som Reinfeldts största framgång. Folkomröstningen i Irland har som alla vet Fredrik Reinfeldt inget som helst med att göra. Det är tveksamt vilken roll han spelade i den förhandlingen och vilken roll som Barroso spelade. Herman Van Rompuy och Catherine Ashton utsågs till ny ordförande för Europeiska rådet respektive EU:s utrikesminister, vilket knappast var det svenska ordförandeskapets förtjänst. I bakgrunden spelade den brittiska premiärministern Gordon Brown samt den franske presidenten Nicolas Zarkosy i syfte att tillsätta svaga personer på dessa poster.

Arbetet med ett nytt direktiv om patientrörlighet, som Alliansregeringen framhållit som särskilt angeläget, bröt ihop. Inte heller fick det svenska ordförandeskapet igenom skärpta regler för tillsynen av hedgefonderna. Dock nåddes en kompromiss om telekompaketet efter en nattmangling mellan parlamentet och ministerrådet.

På traditionella svenska profilområden som arbetsvillkor, miljö och jämställdhet blev det inga som helst beslut. Det beror på att regeringen inte i tid tog fram egna förslag och planterade dem i EU-systemet. Det i sin tur beror på att regeringen av ideologiska skäl vägrat driva till exempel översynen av villkoren för den som arbetar utomlands.

När det gäller det största misslyckandet, klimatförhandlingen i Köpenhamn, hade Reinfeldt och det svenska EU-ordförandeskapet chansen att under hela hösten ta in de ståndpunkter som den fattiga världen har och sedan flera år varit beredda att driva - och det av helt berättigade och rationella skäl. Det gjorde inte Reinfeldt! Han gick självklart på den rika världens linje. Han spelade där han trodde att han kunde skina. Och blev sur över att förhandlingarna inte fungerade. Han trodde fullt och fast att han och de demokratiska västländerna stod för det balanserade förnuftet medan de fattiga länderna - varav somliga står inför hotet om ren utplåning på grund av den globala uppvärmningen - betraktas som mindre värda och mindre vetande.

Fredrik Reinfeldts stund i världspolitiken blev nog inte vad han tänkt sig, utan det blev en tämligen resultatlös och harmlös historia.

Därför blir det icke godkänt för regeringens EU-ordförandeskap.

L-O Pettersson skriver, Bertil Larsson (FP),

torsdag 7 januari 2010

Om detta borde vi berätta!


Det borde vara självklart att arbetslöshet och situationen på arbetsmarknaden hör ihop men alliansen diskuterar som att de inte hör ihop. Arbetslösheten är individens eget fel och söker man bara tillräckligt många jobb så får man ett. Det går att med fog säga att arbetsmarknadspolitik har blivit utsorteringspolitik i och med dessa tre år av Alliansregering. Arbetsförmedlingen har blivit kontrollant av att de arbetssökande söker tillräckligt många jobb. Ingen ställer den helt relevanta frågan att borde det inte finnas jobb för att arbetslöshet ska minska?

Som Anne-Marie Lindgren, utredningschef vid Arbetarrörelsens Tankesmedja, skriver är föreställningen i all sin enkelhet den:
”att arbetslöshet bara beror på att folk inte söker arbete tillräckligt intensivt och så fort man får dem att göra det är problemet löst. Att tillgången på jobb kan ha något med saken att göra verkar ingen ha tänkt på. Därför försämrades a-kassan. Därför skärptes övervakningen av de arbetslösa. Därför gjordes skatten högre på a-kassa och sjukersättning, jämfört med motsvarande förvärvsinkomster. Ingenting av detta bet på den grupp arbetslösa som stod längst från arbetsmarknaden och var minst efterfrågade av arbetsgivarna. De jobb som högkonjunkturen skapade gick inte till dem, utan till de nytillträdande, välutbildade på arbetsmarknaden.
Nu är högkonjunkturen utbytt mot djup ekonomisk kris. Den ´vanliga´ arbetslösheten stiger,
trots jobbskatteavdrag och låg a-kassa. Långtidsarbetslösheten ökar och ungdomsarbetslösheten ökar, trots att regeringen sänkt arbetsgivaravgiften för dem som anställer ungdomar och höjt subventionerna till dem som anställer långtidsarbetslösa. Ingenting av´jobbpolitiken´ biter nämligen på bristen på jobb!”

söndag 3 januari 2010

Klimatpolitik och Sverigedemokraterna.


I opinionsundersökning efter opinionsundersökning visar siffror att Sverigedemokraterna har stor möjlighet att komma in i riksdagen. Det är surt tycker jag men inte anledning att defaistiskt lägga sig platt till marken. Att tiga ihjäl dem hjälper inte, att slå på invandrarfientligheten hjälper inte - de samlar folk som just tycker så. Deras akilleshäl måste vara i politikens vardagsfrågor. Så låt oss därför granska just det.

Först ut är SD:s miljö- och klimatpolitik.

Sd har total blindhet inför en av vår tids största utmaningar - klimatet och global uppvärmning. De ser den inte och har överhuvudtaget inte formulerat den. Ingenstans i deras dokumentation står det om vad som behöver göras. Där finns bara ett antal floskler staplade på varandra. De refererar till att deras miljögrupp ska formulera något. Där har SD ingen politik. Björn Söder som är partisekreterare har tvärtemot uttalat sitt stöd för klimatskeptikerna.


SD säger på sin hemsida att det övergripande målet är att skapa ett välmående samhälle utan att med ett ord nämna klimatets betydelse för det välmående samhället. Det är som att de även när det gäller detta tror att den isolationspolitik som de förespråkar skall rädda Sverige från den globala uppvärmningen. Anledningen till att inte använda olja är inte av omsorg för det uthålliga samhället utan för att inte gynna diktaturer.

De anser att folkomröstningen 1980 om kärnkraften är överspelad. De har ingen oro över att avfallet idag inte har någon säkerställd förvaringen. Att inte veta vad man ska göra av avfallet är kanske det största hotet mot svenskheten, men det inser de inte. Sverigedemokrater har inte tillräckligt med fantasi för att inse hotet. De vill också förstatliga distrubitionen av el.

De vill sänka bensinskatten enligt Jimmie Åkesson. Sverigedemokraterna hyllar motorsporten bland sporter vilket naturligtvis är orsak till att inte ha någon politik inom miljöområdet. De vill förmodligen inte stöta sig med de motorintresserade väljarna.
Transportproblem och kostnader i glesbygd väger tyngre än den klimatpåverkan som transporterna kan medföra. De har inte heller något utsläppsmål som övriga partier i riksdagen har.


Kort sagt inom detta område har inte Sverigedemokraterna någon politik. Återstår att se om de formulerar en sådan innan valet.

lördag 2 januari 2010

Varghatet frodas


För första gången sedan 60-talet är nu vargens plats i svensk natur hotad. Från igår kan varg jagas och det finns tillstånd att skjuta 27 st. Till denna jakt har tusentals jägare anmält intresse.

Jag tycker det är pinsamt för jägare och för Alliansregeringen att släppa loss jägarkrafterna enbart för billiga röster i valet i september.