tisdag 22 december 2009

Är den borgerliga pressen så enfaldig?

Är verkligen lägre ungdomslöner och förändrad LAS svaret på ungdomsarbetslösheten? Är folk och borgerliga tidningar så enkelspåriga?
Tidningen Riksdag & Departement har ställt frågan om sänkta ingångslöner är ett bra förslag för att bekämpa ungdomsarbetslöshet. Som man frågar får man svar. Frågeställningen tycks vara ett beställningsjobb från Centerpartiet och Folkpartiet.

Även BT har skrivit om detta i dagens ledare.


Jag tycker att hela resonemanget ligger farligt nära de låglönejobb som Alliansen så fasligt gärna vill ha. Ska verkligen ungdomar ha ännu lägre löner och villkor än vad de har idag? För det tycks debattörerna glömma; att ungdomar har i allt sämre än dem av oss som har jobb och inte längre är ungdomar. Arbetsgivare tycks vilja ha total makt just nu och de lyfts fram av en regering som går deras ärenden. I många stycken är det rena rama beställningar som effektueras av regeringen. Det räcker med att se hur ungdomar behandlas på sommaren om de fått sommarjobb för att se hur ganska många arbetsgivare agerar.

Nej sanningen är att det behövs inte alls lägre löner eller sk ”modernisering” av LAS. Det behövs fler insatser med utbildning för dem som inte har genomfört gymnasiet.
Det behövs fler utbildningsplatser på komvux. Inte färre som den borgerliga sammanslutningen har genomfört.

LO kom med sin rapport om ungdomsarbetslöshet i går (måndagen) och i den rapporten säger LO bl.a att:

”Regeringens arbetsmarknadspolitik för unga är enligt vår syn fel utformad. Den är inte individuellt anpassad och innehåller inte tillräckliga satsningar på utbildning och praktik. Unga som har varit arbetslösa längre än tre månader får gå in i den så kallade jobbgarantin för ungdomar. I jobbgarantin erbjuds inledningsvis intensifierade jobbsökaraktiviteter i tre månader och först efter det andra aktiva insatser. Det visar sig att en ytterst liten andel, bara 8 procent, fick utbildning eller praktik i jobbgarantin i september 2009. De 20-24-åringar som saknar fullständig gymnasieutbildning kan inte lösa sitt problem långsiktigt genom CV-utformning och jobbsökeri. Felaktiga insatser riskerar istället att förlänga arbetslösheten. Vi föreslår därför att kravet på tre månaders öppen arbetslöshet innan unga får ta del av jobbgarantin slopas för dem utan gymnasieutbildning. Det ska dock inte innebära att ungas rätt till arbetslöshetsersättning inskränks. Dessutom bör elever under den sista terminen i gymnasiet ses som varslade och få stöd och information av Arbetsförmedlingen innan skolan är slut”.

När det gäller den borgerliga sammanslutninngen så borde den reflektera över att ett lands välfärd mäts efter hur väl landet tar hand om de sämst ställda inte efter hur duktiga de är på att trampa på dem.

Roger Jönsson och Emilia Bjuggren skriver insiktsfullt om ungdomar och deras rättigheter.

Inga kommentarer: