fredag 14 augusti 2009

De valde kyrkan för sin trygghet

Danmark är ett dejligt land. Men det var längesedan långt innan Dansk Folkeparti blev alldeles för stort för Danmarks bästa. Inte vill jag att Sverige ska gå samma väg med Sverigedemokraterna.




Röd Malmö skriver om den skamlighet som Danmark utsätter Irakier för. Det skamligaste är att storma och skända den trygghet som en kyrka ska utgöra.
Danmark har blivit ett hårt och kallt land sedan Dansk Folkeparti blev ett samarbetsparti.

Den borgerliga regeringen i Sverige måste nu vara tydliga med om de vill samarbeta med ett främlingsfientligt parti som Sverigedemokraterna. Ett parti som står Dansk Folkeparti mycket nära.

4 kommentarer:

Britta Sethson sa...

Samma sak hände i Åsele för över tio år sen när kyrkan stormades och kurdiska familjen Sincari utvisades

Anne-Marie Ekström sa...

... Och vem var det som styrde Sverige då? När det gäller flyktingpolitik ska du nog vara lite försiktig med uttalanden.

Tomas Gustafson sa...

Britta, jag visste inte om händelsen i Åsele för tio år sedan. Jag vet inte heller om den polisbrutalitet som kanske förekom även där. Bra att du berättade det. Likfullt anser jag att kyrkan skall vara en fredad plats oavsett regim i Sverige.
När det gäller Anne-Marie så är det kul att du är tillbaka på bloggenigen och att du är dig lik - ett tjuvnyp här och där måste kännas skönt. Låt oss återkomma till asylpolitiken som den moderatstyrda regerngen för. Det har ju varit ett och annat i närtid som du avstår från att kommentera.

Britta Sethson sa...

Jag tror nog att det gick rätt lugnt till. Åsele är ett litet samhälle och alla känner alla där. Familjerna hade ett väldigt starkt stöd av människorna där.

Men nog var det ändå fruktansvärt. De trodde att de var trygga i kyrkan. Men polisen gick över gränsen och hämtade dem i kyrkan och skickade dem till en oviss framtid i Turkiet. Tack vare vännerna i Åsele och Astrid Lindgren så kunde det gå bra ändå för Rodja till exempel.

Jo, det var mitt (s) som styrde då och jag tyckte att det var väldigt skämmigt faktiskt.