Göran Hägglund, som igår besökte Borås, framställs ofta som ett under av ärlighet och genomtrevlighet. Hur det är med trevligheten vet jag inte men om ärligheten kan man läsa i politikerbloggen.
Sedan ställer jag mig undrande över Else-Marie Lindgrens förändrade inställningen till det svenska försvaret. Under I15-striden på 90-talet var hon regementskramare. Nu under de senaste åren har hon varit med om att mejsla ut försvarsbeslut som lett till att militären i stort sett försvunnit från landets yta och gjort hemvärnet till största truppslag. Allt sammanfallande med att hennes parti numera sitter i regeringsställning. Eftersom hon är Kd:s försvarspolitiske talesperson kanske hon kan försvara sin förändrade inställning.
Regeringen har beställt en Ferrari av försvaret men är enbart villig att betala för en Skoda. De för en ad-hoc politik som skadar myndigheten och förtroendet för Sverige. Varför får inte den parlamentariska Försvarsberedningen, som arbetar långsiktigt, vara delaktiga. Deras förutsättningar för att göra ett seriöst arbete förändras drastiskt genom regeringens humörsvängningar. Och vad har Lindgren emot en blocköverskridande lösning om de stora tagen mellan partiledarna.
De aviserande neddragningarna för hemvärnet är också djupt oroande.
Jag kan inte undgå misstanken att alla neddragningar som kd och den moderatledda regeringen gör är föranledda av att de försöker hitta finansiering av ännu inte finansierade skattesänkningar för dem som redan har mest. Regeringen handlar i panik!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar