Den socialdemokratiska regeringen höjde inkomsttaket i föräldraförsäkringen den 1 juli 2006. Tyvärr vann den moderatledda alliansen valet och sänkte därefter inkomsttaket. Nu har de tydligen kommit på att den del av befolkningen som har fått det mesta av skattesänkningarna (mer 'än 65 miljarder) inte har råd att stanna hemma med sina barn. Nu föreslår man därför ett slopat inkomsttak i föräldraförsäkringen. Att de sedan inte har finansieringen till förslaget pga att de sänkt skatten för högavlönade är ju en annan sak.
Det talas mycket och stort om den socialdemokratiska skolpolitiken som av många, främst folkpartiet, kallades för en "flumskola" och den anges därför som orsaken till att ungarna inte klarar skolan. Därför genomför nu Jan "batong" Björklunds en orättvis och ojämställd skolpolitik. Men jag ser en annan orsak till skolans problem än vad den moderatledda regeringen ser.
Den korta borgerliga regeringstiden i början av 1990-talet ställde till det rejält. Det är inte många som kommer ihåg det idag. Med det olyckliga beslutet om friskolorna kom marknadstänkandet in i skolan på bred front. Konkurrens gick före enhetlig kvalitet och kraven på en likvärdig skola för alla uppfylls inte längre. Möjligheten att tjäna pengar på ungarna överskuggar allt idag.
Därför saknar var femte lärare behörighet i dag. Därför kan nästan var tionde åttondeklassare undervisas i matematik av en ”lärare” som själv inte tagit en enda högskolepoäng i ämnet. Därför är marknadsföringen ofta viktigare än kvaliteten på lärarna och antalet lärarledda undervisningstimmar.
Regeringen Bildt lämnade över en ekonomi i förfall. De som i första hand fick betala för saneringen som följde är de ungar som går ut nionde klass i år. Skolan har fortfarande inte hämtat sig från de stenhårda sparpaketen från 1990-talet.
Allt var väl ändå inte bra i 60 och 70 talets skola men det är den skola som Björklund försöker återskapa. Till och med fyraårigt teknisk gymnasium. Men det är feltänk att gå tillbaka trettio till fyrtio år i tiden och tro att man ska kunna skapa dåtidens skola nu. Det är tokpolitik. Det behövs helt andra åtgärder i skolan än vad Björklund har tänkt sig och framförallt behöver inte ungarna uppdelas i en A och B skola.
1 kommentar:
> Konkurrens gick före enhetlig kvalitet
Lever vi på samma planet??? I den skolan jag gick på 90-talet så sattes "enhetlig kvalitet" framför det som borde vara skolans primära mål, att förmedla kunskap.
Vi elever blandades ihop efter det kvarteret vi bodde i och nivån på undervisningen sänktes så att även de minst intresserade eleverna skulle hinna med. "Enhetlig kvalitet" innebar att alla lärde sig lika lite.
Om man sätter kunskapen först så måste man dela upp eleverna efter deras prestationer. Det går inte att undervisa samma klass i olika tempo.
I flera länder i Europa får barnen inför "högstadiet" välja om de vill läsa "gymnasieförberedande" eller "lärlingsförberedande". Den som valt den lättare lärlingsutbildningen kan med ett tionde grundskoleår läsa ikapp det han/hon missat och söka in till gymnasiet. En liknande uppdelning borde vi inför även i Sverige.
Socialdemokraterna och deras jantelag har hämmat många barn i deras utveckling, bara för att "enhetlig kvalitet" är så jävla viktigt.
Skicka en kommentar